arkenannas

Gud älskar verkligen alla människor, både goda och onda, rättfärdiga och orättfärdiga. Hur kan du säga det, kanske du tänker, det står ju i Bibeln att de ofrälsta är ledda av denna världens ande. Det står också i Bibeln att:"Herrens ögon är överallt, de vakar över både onda och goda" (ordspråksboken:15:3) Vidare står det att:"Gud låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga". Tänk på när det regnar ute, tänk dig ett härligt sommarregn som vattnar precis allting, även ogräs och alla sorters djur. Alla får del utav regnet. Som ofrälsta är vi inte Guds barn och vi är ledda av denna världens furste, men det betyder inte att Gud inte bryr sig om människor som ännu inte lärt känna honom. På nyhetsmorgon härom dagen såg jag ett inslag om ett par som var väldigt intresserade av orkidéer. När de träffades var mannen den som hade intresset, men han "smittade" sin flickvän med det och nu var hon ännu mer intresserad av blommorna än han. Välsignelse kallar jag detta. Människor finner varandra och blir kära, gifter sig och är tillsammans livet igenom. Min ena syster var i akut behov av en lägenhet och jag bad till Herren att hon skulle få en där hon kunde trivas. Vips så hade hon fått en! Jag tror att Gud många gånger välsignar de ofrälsta för att de ska bli fyllda med tacksamhet och vända sina hjärtan och sina själar från mörkret till ljuset och "upptäcka" honom. Att de ska vilja bli Guds barn när de ser hans godhet emot dem. Tänk också på hur Gud kan verka genom olika sorters människor, till exempel sjuksköterskor och läkare som är i arbete och utför komplicerade operationer. Vi ber att Gud ska verka på människohjärtan och styra kirurgens händer som ska operera och detta fungerar! Gud har verkligen omsorg om hela mänskligheten. Han helar människor som söker sig till förbön från sjukdomar, utan att de är frälsta. Men det är inte säkert att de omvänder sig och börjar följa Jesus. Och en dag ska vi alla stå inför hans tron och avlägga räkenskap. Valde vi Jesus eller förkastade vi honom? Den frågan gäller också oss kristna. Besökte vi honom när han var ensam, sjuk och i fängelse? Regn är härligt och vattnar jorden, men skadedjur och ogräs finns också där. Gud ser dem alla och han har överblick över allting. Jorden finns under honom och det gör djävulen också. Eftersom djävulen och alla andra furstar och väldigheter har lagts under Gud, så vet Gud också utgången i djävulens planer och kan beskydda oss innan "olyckan" inträffar. Men ibland vet vi inte varför vi blir sjuka eller skadade till exempel, men det står i ordet att Gud låter allting "samverka till det bästa för dem som älskar honom". Han kan också välsigna oss genom ofrälsta människor. Vi får gåvor, presenter, omsorg och kärlek av till exempel ofrälsta vänner, syskon och föräldrar. Detta är fantastiskt. Om redan de ofrälsta är välsignade, hur mycket mer ska inte Gud ge oss frälsta sin välsignelse. Hur mycket kan vi inte vänta oss detta! (vi är välsignade med all den himmelska världens andliga välsignelse står det i Efesierbrevet) Så vi har all anledning att vara glada. Vi kan se på världens människor och konstatera att många av dem har det väldigt bra. Och ändå känner de inte Fadern. Vi kan bara be och hoppas att de ska få komma in i barnaskapet och lära känna Kungars kung och Herrars herre.

Det är som ett gift som hotar ödelägga omgivningen och personerna som umgås med personen i fråga, det här med bitterhet. Det är inte vackert, det är inte uppbyggande och det kan dessutom smitta. Ja, man behöver se upp och vaka över sitt hjärta, så att man inte tar intryck av den som är bitter och negativ, så att man inte tar efter och börjar låta och känna sig likadant. Det kan vara jobbigt att ha en nära relation med den som är bitter, särskilt om man själv är en positiv och livsbejakande person som vill se möjligheterna i alla lägen och inte "prata ner" allting i omgivningen. Visst kan människor ha det svårt och må dåligt och ha många jobbiga upplevelser i bagaget, men det finns också människor som väljer att se det ljusa och positiva i tillvaron, trots problem och mörker i det förflutna. Job i Bibeln var en sådan person. Han drabbades av den ena sjukdomen efter den andra och förlorade alla sina djur, men ändå anklagade han inte Gud och han blev inte bitter. Ibland läser man tidningsartiklar om människor som tex förlorat ett barn, men ändå kämpar vidare på olika sätt i sin vardag och därigenom blir ett exempel för andra människor. Vad klagar vi över i vårt land? Det sägs att svenskarna är bland det mest gnälliga av olika folk. Som kristna har vi lärt oss hur mycket det betyder att både tänka och tala positivt. När vi talar händer saker i andevärlden och att proklamera ut saker högt får konsekvenser, negativa eller positiva. Det är så oerhört viktigt att vi får tag på detta, att tala positivt och inte "läcka ut" negativt tal och gnäll, för det sätter ännu mer fart på det negativa. Som sagt, att vara i en bitter persons närhet kan vara en liten kamp i sig och skapa nedstämdhet och ångest, men klamra dig fast vid Guds ord, be och tacka Gud för allt gott du har i honom och vägra låta dig besmittas av det bittra vattnet. Jesus, du ser min situation och du vet att jag inte alltid har det lätt. Jag ber att bitterhet inte ska klistra sig fast på mig och jag ber att det neagtiva klimat jag ofta utsätts för inte ska smitta mig och fastna i min själ, det ber jag dig om Jesus, amen. Jag tror man kan bestämma sig för att vara positiv, att inta en positiv livshållning. Dessutom att prata positivt och välja att inte bejaka och uttala det som är negativt. Det står i Bibeln att om vi står emot den onde så ska han fly för oss. Det står också att låt ingen bitter rot börja växa, som blir till fördärv för många. Jag tror att detta är jätteviktigt, att inte bli ett offer för bitterhet, att vägra vara negativ. Åtminstone ska jag vägra.

Jag har berättat innan om min tidigare psykiska ohälsa och att jag fått möta Jesus till läkedom och helande. Jag ska återge en del om hur jag haft det igen, för att jag vill att människor ska förstå att det är Jesus som har helat mig. Under hela min tonårstid så hade jag depressioner, ångest, gråtattacker och fruktan för människor i omgivningen. Jag fick börja med antidepressiv medicin och denna hjälpte mig, men fruktan fanns kvar och känslolivet var stumt. Åren gick och jag var full av inre sår och förkastelse. Så blev jag frälst och Jesus kom in i bilden. Jag började på Karisma Center och fick undervisning i Guds ord och började förstå att jag inte var fördömd och hopplös. Sedan tog Jesus min hand och ledde mig till församlingen Arken och bibelskolan där. Då mötte jag den Helige Ande och fick känna hur mycket Gud älskade mig och att han var min pappa, min himmelske Fader som ville göra mig frisk. Som jag berättat om tidigare, så gick jag i slutet in i en psykos och var därefter sjukskriven i två år hemma i Halmstad. Men därefter återvände jag till Arken och helandeprocessen fortsatte. Jag kan inte säga hur otroligt mycket tårar jag fällt genom dessa år, när Gud kommit och berört mig med sin värme och kärlek. Men tårarna har varit till läkedom och har nu förvandlats till glädje! Idag kan jag ärligt känna och säga att jag har blivit förändrad och att såren och skadorna jag hade i själen, börjat läkas. Jag är glad, fri från människofruktan, nyfiken på livet och på vad Gud har för mig. Nu tycker jag det är roligt att träffa människor och är inte rädd längre. Han tog av mig sorgens dräkt och klädde mig i glädje. Jag var så sargad, så slagen, sorgsen och bunden. Men jag har tagit tid med Gud i avskildhet och låtit honom verka i mitt inre. Jag vill att du ska veta hur mycket Gud älskar dig och att det finns inga hopplösa fall, för då vore jag inte helad. Jag var det där typiskt hopplösa fallet som tänkte att:Alla andra, inte jag. Jesus är verklig och han är den bäste läkaren, som kommer åt där mediciner inte gör det. Han är underbar, helt enkelt. Och jag vill följa var helst han leder mig och stå upp frimodigt för honom. För han drog mig upp ur fördärvets grop och ställde mina fötter på en klippa. Jag låg verkligen nere i dyn, tom och full med sorgsenhet, men han drog mig upp. Tack käre Jesus för vad du gjort i mitt liv. Du är min hjälte och min räddare. Tack att jag ska få se hur andra människor blir räddade och upprättade framöver. Jag lägger mig på altarplatsen och överlåter mig till din vilja. I Jesu namn. Amen.

Det kan vara så skönt att bara vara hemma. Tv:n är på ljudlöst och jag äter popcorn. Idag har jag fått en säng av min syster och gav bort min gamla säng till min granne. Så det var mycket flyttande av sängar idag. Först flyttade vi min grannes säng från hennes sovrum in i vardagsrummet, sedan min säng in till henne. Sist men inte minst så bar jag, min granne, samt min svåger upp min nya säng in i min lägenhet. Jag går här och väntar. På måndag hoppas jag få besked på telefonen om jag får lägenheten jag sökt, närmare bestämt en trea. Då ska jag ha ett rum som "gästrum" när till exempel min mamma kommer. Det känns skönt att sitta och skriva och jag tycker på något sätt om att inte så många läser den här bloggen, som jag önskar ge ut i bokform längre fram. Kanske är det fler än jag tror som läser? Det känns lite märkligt att inte veta, men jag känner mig inte självutlämnande eller för privat, jag har inget att dölja eller skämmas för. Imorgon ska jag och min mamma promenera till snöstorp och hälsa på Carina, på förmiddagen. Det är söndag imorgon. Förra söndagen var jag på Frälsis, men imorgon behöver jag faktiskt en lång promenad. När jag flyttat till Stockholm ska jag köpa en ny säng till mig själv och ha sängen jag fick idag i gästrummet. Jag sparar just nu till den nya sängen. Jag avslutar det här inlägget med en bön: Käre Jesus Tack för den här dagen och tack för sängen jag har fått idag och för den bärhjälp jag fick. Välsigna Marianne som har burit och ta bort all form av smärta i ryggen som hon har efter sin insats. Välsigna min nya "kontakt" på 7e himlen och led mig i den eventuella nya relationen med honom, gör det möjligt Gud att vi två kan träffas snart. Jag ber om pengar att kunna åka till Stockholm och stifta bekantskap med honom Herre¨och under samma vistelse träffa andra vänner jag har i Stockholm. Tack att du ska frälsa och skydda min familj, jag ber om försoning i relationerna och jag ber om nya tankar hos dem, så att de vill lära känna dig. Tack att du ska välsigna detta nya året för mig Jesus och att jag ska få många nya härliga relationer. Tack Jesus för ditt beskydd också över den väninna jag tänker på. Var med henne och välsigna henne och gör henne stark igen. Var också med min faster och gör henne stark och kom med läkedom Herre. I Jesu namn ber jag Amen.

Det finns många olika sorters människor, liksom det finns många olika sorters blommor och djur, intressen och hårfärger, färger och böcker, filmer och hem. Men uppenbart är att det finns olika sorters kristna också! Vad menar jag med det? Klart att kristna har olika personligheter och olika värderingar, kan rösta på olika partier politiskt och har olika vanor. Det är inte det jag menar. Jag tänker på de kristna som kallar sig kristna, men som inte står upp för Jesus det minsta, knappt nämner hans namn och som blandar in det ockulta i sin vardag och svär som borstbindare. Här har du lilla mig, full med brister och ibland dumma tankar, ofta självupptagen och glömmer bort att tänka på och be för andra, varsågod det bjuder jag på. Men en sak gör jag, jag talar och skriver om Jesus, som är min vän och Herre och min far som jag är beroende av och ber till. Många kristna läser inte Bibeln, går inte i kyrkan utan är "privatkristna", lever i samboförhållande och har då sex innan äktenskapet (kallas i Bibeln otukt) Jag tycker detta är tråkigt att se och höra! Det är viktigt då att inte fördöma människor, för det ska vi överlåta till Gud. Men vi hör förkunnelse idag att Jesus kommer snart och vi ska vara redo som en smyckad brud och hålla facklan brinnande... Kanske borde jag inte lägga ner tankemöda på de kristna som blandar in orättfärdighet i sina liv, men när man har vänner som lever så... Det blir svårt att inte reagera. Jesus, låt mig känna kärlek till de kristna som fortfarande laborerar med new age, lever i samboförhållande och som knappt erkänner sin kristna tro. Vi får inte hata eller förakta dessa människor. Men vi kan ju med mildhet och vishet försöka leda dem rätt. Åtminstone ge en signal till dem att något inte står rätt till. Nu tänker ni kanske på bibelstället:Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Jo, jag ser bjälken i mitt eget, men det måste till slut börja blöda att ha en flisa i ögat... Jag skulle vilja hjälpa människor som sitter fast i felaktiga tankemönster, människor som är medlemmar i destruktiva sekter, människor som är bundna på olika sätt. Ja, jag har detta i mitt hjärta och därför är församlingen Arken i Kungsängen helt rätt plats för mig. Att se människor bli helade, upprättade och befriade i Jesu namn. Det är en sak att man inte vet om att det ockulta är farligt, som kristen. Om man inte vet, så rår man inte för det. Men om man kallar sig kristen och har varit det ett tag,så borde man ju veta om vad rättfärdighet innebär. Det är inte att vara "gammaldags" eller präktig att tycka det är fel med sex innan äktenskapet, det är bibliskt. Och jag vill nämna Jesu namn så mycket som det är möjligt, så mycket som jag vågar, för många andra kristna kommer inte att göra det. Det är många som vill att det ska bli väckelse i Sverige. Innan det sker tror jag att det måste bli väckelse bland kristna...

Vintermånad och tystnad. Mörker utanför fönstret. Nyårsdagen och avfyrade raketer på marken. Människor som sover i sina hus, somliga vaknar med huvudvärk den här dagen. Morgonkaffet piggar upp mig, det rostade brödet smakar bra. Nyårsklockan har slagit, 2010 har äntrat våra liv, vare sig vi vill det eller inte. Vad ska året bära med sig för samhället,för Sverige, för världen? Låt oss bara vaggas in i hans omsorg, här kommer en dikt: KLOCKORNA KLÄMTAR Nyårsklockan har slagit 2010 kommit som ett fyrverkeri Snön dalar ner oskuldsfullt vit på marken Ett år närmare Jesu ankomst Nyårsklockan har slagit Timmen närmar sig Fågelkvitter vittnar Blommorna ropar vår Färgkaskaden på nyårshimlen kan inte mätas med hans ent´re Klockorna klämtar Naturen andas i förväntan Konungabesök stundar Och vi är bjudna på festen

Så sitter man vid datorn igen. Det är blandannat facebook och det är 7e himlen (en mötessajt för kristna) De tider har flytt verkar det som, när vi gick över till grannen för att umgås och bygga stabila vänskapsrelationer. Visst, jag menar inte att vi inte umgås nu också, och jag är inte den som tänker negativt. Men! Ja, det finns ett men med i bilden. Hur många sitter säkerligen inte ensamma hemma framför datorn och umgås via nätet, när de istället kunde satsa tid på att åka med pendeltåget till den där vännen. Och så letar vi livskamrat på nätet. Något jag faktiskt tycker är ganska bra, möjligheten att ha kontakt med något på en mötessajt och sedan träffas i verkliga livet. Många blir tillsammans på det sättet. Men hur är det med vänskap? Hur många människor kan man verkligen lita på idag? En stor stor orsak som har lagt sig som en skugga över samhället idag, tror jag är ett av våra stora hot, förutom allt annat som hotar, nämligen STRESS. Folk hinner inte, skyndar sig, har bråttom, jäktar, lyssnar med ett öra, missar tåget, måste lämna barnet på dagis, jobbar över, sover dåligt och så håller det på i all oändlighet. Hur ofta stannar vi upp och lever godmodigt och stillsamt i nuet? Nej, människor flyr in i droger och alkohol och sömnmedel i sin ensamhet. Vissa tar livet av sig på grund av ensamhetskänslorna. Det finns så mycket negativa influenser i samhället idag och det är kännetecknande för den yttersta tiden. "När ni ser allt detta hända, sa Jesus. Räta på er, lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig." Med andra ord behöver vi som kristna inte misströsta om det ser mörkt ut i form av miljöhot och arbetslöshet. Vi kommer att bli hämtade på himlavalvet av fridsfursten. Men innan dess har vi en del saker att "stångas med" runt omkring oss. En sådan sak kan vara ensamhet till exempel. Datorn blir en flykt och facebook blir en livsstil. Men vi behöver människor av kött och blod runt omkring oss. Det sägs att i Stockholm finns det flest singlar i världen. Varför? Är vi för kräsna, för blyga, för svårflirtade-ja vad? Det finns mycket man kan säga om Sverige. Jag tror hur som helst att girigheten ihop med stress och andlig blindhet brer ut sig som en tjock smet som förblindar människor. Handla handla handla, är vad det handlar om. Att vara konsument. Och jag säger inte att jag är bättre själv, förtjust i klädrea som jag är. Men jag har någonting, där jag går och shoppar och ser de trendigt klädda unga individerna i modebutiken. Jag har en relation med HERREN, med Kungars kung och Herrars Herre. Det har inte många andra och det märks på dem. De söker och söker, men finner ingenting annat än prylar och kläder. Julklappar i mängder, men tomheten finns kvar. Fira jul för att Jesus föddes? Ja, julstjärnan och ljusstaken går bra, men hoppa över det pinsamma tramset om en frälsare. Men vi vet att han älskar oss och vi har upplevt det. Och inget facebook i världen kan ta ifrån oss barnaskapet hos Gud, hur roligt det än är med facebook. Jag skickade in en dikt i jul till lokaltidningen Hallandsposten. Den handlade om Jesusbarnet som lades i krubban och om herdarna som följde stjärnan och kom för att ge barnet gåvor. Dikten var nog ganska "kristet" skriven. Hallandsposten tog inte in den. Jag är inte förvånad.

Så var julen här och det blev en ganska klassisk och mysig julafton igår, hemma hos min syster och svåger. Nu är det juldagen och det är grått utanför fönstret, regnet droppar ner i ganska stora mängder och jag tackar Gud för ledningen han ger när man som kristen ber om den. Har mejlat lite med en kille nu i jul, men kände på något vis inom mig att det var något som var fel. Antingen att han inte var ärlig eller att han inte var snäll, jag visste inte riktigt vad. Så jag frågade honom om han var frälst och fick ett korthugget svar tillbaka att "Nej, jag är inte troende och går inte i kyrkan och om det besvärar dig så bryter vi här." Aha, det var där skon klämde. Jag menar inte att det inte finns bra människor som inte tror, men Gud lät mig få känna i anden att han inte var "den rätte" för mig. Så det jag vill framhålla är att Gud leder oss på rätta vägar för sitt namns skull, som det står i Psalm 23 och att han leder oss där vi går bedjande fram. Jag tror att man kan ledas av Anden och att Jesus går före sin får. Vi lyssnar till hans röst, för att han känner oss och vi honom och en främmandes röst lyssnar vi inte till. Tack Jesus för det. Jag vill träna mig i att lyssna till Gud och vara ledd av honom, i valsituationer och i relationer. Det kanske kan kallas för en "himmelsk intuition". Jesus känner och utrannsakar oss och omsluter oss på alla sidor (psalm 139) och vi kan proklamera ut högt i Jesu namn att vi går på rätta vägar och fattar rätta beslut. Munnens bekännelse är oerhört kraftfull, det intygar Bibeln. Så, tack Jesus för att du leder mig rätt i alla lägen och att du beskyddar mig från orättfärdighet och relationer som inte är bra. Led mina kristna syskon också, enligt din himmelska karta och låt dom upptäcka när de går på en felaktig väg Jesus. Amen

Som ett smycke runt din hals, bind den på ditt hjärtas tavla står det i ordspråksboken. Vishet och eftertänksamhet, det är verkligen något jag vill anamma, något värt att eftertrakta i livet. För jag kan ha en tendens att rusa iväg, att vara rastlös och vilja skynda på saker. Och rastlöshet finns hos dårar, läser jag också i ordspråksboken. Så min bön till Gud är att få bli en klok människa, då ska jag få sova gott också och inget skall förskräcka mig när jag lagt mig på kvällen. Så jag ber, käre Jesus, låt mig inte skynda på och vara orolig och ha ofrid, tex i relationer och i min väntan och önskan om en livskamrat. Jag ber dig om vishet och Gudsfruktan som ju hör ihop, att jag ska få in det i mitt hjärtas djup, så att det ger liv och läkedom åt hela min kropp, som det står. Jesus, jag ber att oro ska få bli ett minne blott och ersättas av kloka tankar som ger mig beskydd.Det kommer att gagna både mig själv och mina medmänniskor. Frukten tålamod behöver jag och den ber jag dig om i rikligt mått. Tålamod när jag inte kan sova, tålamod med att vänta i olika situationer, tålamod med mitt helande och med relationer. I Jesu mäktiga namn, amen. Ja, jag tror vi gör klokt i att läsa ordspråksboken. Många dumdristiga beslut kan stoppas när vi gör det och låter orden om vishet smälta samman med vårt inre. Tänk att det faktiskt står att visheten ska ge liv åt varje ben i vår kropp! Det är ju ett fantastiskt löfte. Vi ska skriva visheten på vårt hjärtas tavla. Den som tänker efter blir på något vis mer beskyddad, för den tar ett steg i taget istället för den som blint rusar på och inte ser sig omkring. Det är som att köra bil i trafik med allt vad det innebär av trafikregler och stoppskyltar och medtrafikanter. Jag bör köra försiktigt och stanna vid en stopp-skylt och vid rött ljus, men gör lika klokt i att köra igen när det lyser grönt. Och jag behöver ta hänsyn till andra bilister och se var jag har dem, för att de är värdefulla och levande varelser som är älskade av Gud och andra människor. En dåre skulle köra utan körkort eller köra berusad, men den som är vis har körkort och kör då medveten om riskerna men har ögonen med sig. Ja, visst låter det härligt med vishet och klokhet, åtminstone tycker jag det. Precis som en hund gör klokt i att hålla sig till husse eller matte och lyda, så gör vi klokt i att lyda Gud och räkna med honom på alla våra vägar. Om hunden rycker till och lösgör sig från kopplet, så kan den bli påkörd av en cyklist eller en bil ute på vägen. För hunden vet inte sitt eget bästa. Men om den litar på sin ägare, så blir den i de flesta fall en lycklig hund. Tack Jesus för visheten, jag ber att den skall bevara oss alla och de som läser detta. Vi kan inte få för mycket av klokhet och Gudsfruktan. Gudsfruktan är ju inte detsamma som att vara rädd för Gud, men att respektera och älska och vilja följa honom. Tack Jesus för att du är vårt föredöme, i Jesu namn, amen.

Ibland fylls man av en övermåttan stark förvissning. Vetskapen om att vi är på rätt tåg, på rätt spår och i rätt tid. För tänk att vi är på väg mot himmelriket och har nycklarna till paradiset i vår hand. Oavsett vad som händer oss i livet, av kamp och nederlag, glädje och segrar, så är vi på väg... Ja, på väg mot att bli hämtade av Fridsfursten Jesus redan i den här tiden, nu snart när allting i samhället och på jorden ser som mörkast ut. Men även om Jesus inte kommer tillbaka så snart som vi tror, så kan vi leva detta livet fullt medvetna om att han älskar oss och att vi ska tillbringa evigheten med honom och våra medkristna systrar och bröder. Jag befann mig på bönegrupp ikväll ute i Tylösand och det hela var mycket trevligt och atmosfären verkade vara laddad med den Helige Ande. När jag kom hem tänkte jag på hur värdefullt det är med den kristna gemenskapen i den lilla, tajta gruppen och på att vi hör ihop. Tänk på att Jesus förenar oss och tänk på hur vi ber för varandra! Hur lyckliga kan vi inte skatta oss själva! Om vi gråter, så har vi ändå en inneboende glädjekälla på insidan, för vi är underbart skapade och barn till den högste i universum! Om vi skrattar, så gråter vi innerst inne, för världens alla ofrälsta som behöver komma till frälsning omvändelse och upprättelse. Och om vi tror att vi inte är bra nog i olika situationer, så är vi det för Jesus har redan fullbordat allt på korset en gång för alla. Vi har en evighet framför oss av idel godhet från Gud. Tänk bara en smula på vad det kan innebära. Frihet från sjukdom och smärta, varje tår skall torkas och inget lidande ska finnas mer. Det står i Guds ord att det behövs hela evigheten för Gud att visa oss allt gott som finns i himlen. Det kan vi tänka på de dagar vi känner oss små och grå, obetydliga för oss själva, Gud och omvärlden. Eller när djävulen slagit hårt mot vårt inre med brännheta pilar som orsakat sår som svider och värker. Vi har frid, som jag tidigare skrivit. Vi är i överläge och i segerposition och framförallt: Vi är på rätt tåg, på väg mot en himmelsk horisont vid namn paradiset. I paradiset är det lätt att odla. Där flödar det av liv,skratt, sång, glädjerus, gemenskap, värme, överraskningar och skönhet. För att bara nämna något, för vad vet jag? Vi kan bara ana, men vi vet att vi inte kommer att bli besvikna. Vår pappa är den största av pappor och den snällaste. Och en dag ska vi vara tillsammans med honom i evigheters evighet. Alltid.

Du är faktiskt någon.Du är någon. Uprepning:Du är någon. Gud har skapat dig och du är värdefull, älskad, beskyddad och bevarad. Men i dagens Sverige har vi något som heter Jantelagen, vilken egentligen borde heta Fjantelagen, för den ÄR fjantig. Jantelagen går ut på att man inte ska tro att man är något, eller att man är bättre än någon annan. Tyvärr präglar Jantelagen många kristna också. Därför är många kristna inte ens riktigt säkra på att de är frälsta, ännu mindre säkra på vilka rättigheter vi har i Jesus Kristus, nämligen helande, upprättelse och befrielse. Om man tex inte vet att man är miljonär, så kommer man ju att leva som en som är fattig, var det någon som sa. Vi har ett arv att hämta ut, en skatt att ösa ur. Men vi behöver öppna munnen och tala ut bibelord över våra liv. Detta är ingenting som jag personligen hittar på. Det är bibliskt. Vi kan tala ut helande, frihet, hälsa och god ekonomi, bara som några exempel. Och vi behöver inte ha mindervärdeskomplex och känna oss värdelösa. Jesus älskar verkligen dig och vill att du ska få ut maximalt av hans död på korset. Själv har jag inte full seger på alla områden i mitt liv, men jag är på väg! Jag är inte perfekt och strävar inte efter perfektion, det är inte vad det handlar om. Men jag accepterar inte längre bundenhet i mitt liv och har börjat gå emot olika områden i mitt liv i Jesu namn, därför att Bibeln säger att vi kan göra det. Och jag vill tro på vad Bibeln säger om Ordet. Om Bibeln säger att han är min försörjare, då ÄR det så, oavsett vad jag själv upplever i mitt känsloliv. Då kan jag proklamera ut det och tro på det i mitt hjärta. Vi får lov att ha självförtroende, tro på våra egna ideér och drömma om att bli predikanter. Om Gud har lagt det på ditt hjärta att du ska bli en ledare, så strunta i vad människor antyder eller säger "mellan raderna". Och du kan behålla din största dröm i ditt hjärta, för då riskerar den inte att utsättas för ifrågasättanden och kritik. Men tro inte på Jantelagen, att du inte är något. För Jesus dog ju för dig och hade dött bara för dig om det behövts. Du är verkligen unik och älskad och välkomna den Helige Ande att utföra sitt verk i ditt liv. Han kommer att göra det, men när det gäller mörka makter som plågar dig på olika sätt, så kan du själv börja tala till bergen att flytta på sig. Inte i ditt eget namn, givetvis, utan i Jesu namn. Glöm inte bestryka dig med Jesu blod. Jag kan inte alla "buden" i Jantelagen, men om du läser den, så kom ihåg att tänka tvärtom! Jesus tycker att du är någon.

I de svagaste av ögonblick kan Gud använda oss. Skulle här vilja dela med mig av ett "kärt" minne, från tiden när jag gick på Karisma Centers bibelskola i Stockholm. Jag tänkte berätta hur det gick till när jag förde en man till frälsning, mitt i natten på Fruängens pendeltågsstation. Faktiskt är han den ende som jag fått föra till frälsning, men jag har vittnat vid olika tillfällen för människor och förhoppningsvis fått så frön i deras hjärtan. Det var nyårsafton och jag hyrde rum av en tjej i min klass. Hon skulle ha fest och jag förstod inte vad gästerna sa, för de pratade spanska. Jag var lite bekant med en kille i bibelskoleklassen som jag brukade träna på gym tillsammans med. Han ringde mig och föreslog att jag skulle följa med honom på en afrikansk fest, så det blev så. Festen visade sig inte vara någon riktig fest, för lokalen var tom och afrikanerna hade inte kommit ännu. Vid tolvslaget gick vi dock ut och tittade på lite fyrverkerier. Sedan bestämde jag mig för att åka tillbaka "hem" till min klasskompis jag hyrde rummet av. Så jag och killen skildes åt och jag satte mig på pendeltåget. Så stannade pendeltåget och jag skulle ta bussen därifrån för att åka hem. Det var bara det att inga bussar mer gick! Jag frös för jag hade bara nylonstrumpbyxor och kjol och en tunn jacka. Det var snö och minusgrader och jag längtade verkligen därifrån hem till mitt rum. Ja ja, tänkte jag obekymrat, då får jag ta en taxi. Men där gick jag också bet, för det var omöjligt att komma fram till taxi, det tutade bara upptaget. Då får jag åka pendeltåg tills bussarna börjar gå igen, tänkte jag då. Men inte heller detta var möjligt, eftersom pendeltågen hade slutat gå! Klockan hade slagit tre på natten och trafiken stod frusterande nog stilla. Jag undrade vad jag skulle ta mig till, jag frös så jag skakade och kom ingenstans! Som om inte det var tillräckligt, så slutade väktarna som stod inne i vänthallen på perrongen sitt pass och åkte därifrån. Där blev jag lämnad kvar med en man mitt i natten, utan att veta om han var farlig! Mannen kom fram till mig och undrade om vi inte kunde ta en promenad. Åh nej, tänkte jag. Nu är han ute efter något och jag kan gissa vad. Jag sa bestämt nej, men han tjatade och till slut gick jag huttrande en kort sträcka med honom, sedan vände jag om till perrongen. Men, (och nu börjar det fina i kråksången) så började vi föra en "normal" konversation och han frågade mig vad jag sysslade med. Jag förklarade att jag gick på bibelskola och trodde på Jesus. Han berättade att han var ambulansförare, han höll sig borta hemifrån för att han bråkat med sin familj. Jag som frös så att fingrarna var stela och benen skakade, undrade om vi inte kunde gå hem till honom och dricka lite varmt kaffe och prata där. Men det ville han inte. "Vill du bli frälst då?" frågade jag honom där på perrongen, samtidigt som jag hoppade av kölden. Jag förklarade för honom vad det innebar att bli frälst, att han skulle ta emot Jesus som sin frälsare och Herre. När han hade hört om vad frälsningen innebar, sa han ett tveklöst ja. Han ville bli frälst. "Menar du verkligen allvar?"undrade jag. "Ja, svarade han. Jag menar allvar, jag vill bli frälst." Så jag bad frälsningsbön med honom och sen satte vi oss på en bänk lite längre bort. Då såg jag en taxi och hoppade upp från bänken och hojtade högt att den skulle stanna. När jag kom hem så tog jag ett varmt bad och det tog lång tid att tina. Men jag hade fört en man till frälsning, trots att jag kände mig långt ifrån beredd och utrustad för det. Så Gud kan använda oss alla, i de mest svaga situationer.

Finns det verkligen helande genom Jesu sår? Finns det helande från ångest? Finns det helande från depression? Finns det helande från värk och sjukdomar och allt annat skräp som djävulen kommit med i våra liv? Svaret är ett rungande och tveklöst JA! Ordet är upphöjt och rent och är SANNINGEN om våra liv och SANNINGEN om oss själva. Det är inte helandet som vi ska ifrågasätta, det är det faktum att inte alla av oss har uppenbarelse om att helande tillhör oss och är sanningen. Nej, kristna har inte fått ljus över bibelorden och ljus på sin insida, om att helande är vår rättighet, vårt rättmätiga arv. Det är lätt att inte tro på helande, därför att man kanske varit sjuk i många år och äter mediciner. Men Jesus dog på korset för att du och jag skulle bli medicinfria och helade på insidan. Han dog inte förgäves. Han blev människa och var samtidigt gud, för mer än tvåtusen år sedan. Han levde och frestades i allt liksom vi, men utan att synda, därför att han hade en Guds natur. Vi behöver läsa bibelord om helande, stanna upp och bli stilla inför Gud, be om uppenbarelse över bibelordet och framförallt välkomna den Helige Andes verk i våra liv. Jag har personligen äntligen börjat förstå, att Gud fortsätter verket i mig som han påbörjade för några år sedan när jag kom till Arken första gången. Han fortsätter verket och jag kan själv tala till bergen och omständigheterna att flytta sig i Jesu namn. Så det har jag börjat göra. Jag har gått emot andemakter av människofruktan och svaghet med mera och jag märker redan resultat i det synliga. Jag är inte längre rädd för människor och det är en sådan befrielse att få erfara. Men alla löper vi var och en sin givna bana, sitt eget lopp med Gud. Och alla kristna har inte förstått det stora att Gud är vår läkare och befriare. Ingen fördömelse för det. Men vi kan närma oss Gud och han närmar sig oss, säger Bibeln. Han kommer inte att svika. Han längtar efter att hela och upprätta oss, mer än vi önskar det själva. Jesus kan gå in i hjärnan på en människa och ändra på nervceller och substans och allt som finns i en hjärna, så att vi inte längre behöver äta psykofarmaka. Men vi ska inte vara dumdristiga, som jag var för några år sedan och ta saken i egna händer och ställa sig och bokstavligen trampa på medicinförpackningen. Det finns en tid för allting. Kanske är du på ett möte och tjänstegåvan som predikar får ett kunskapens ord att du som äter antidepressiv medicin kan komma fram. Kanske är det tillfället när du blir helad och kan börja trappa ner på medicinen. Du kommer att känna och veta att det gäller dig, när tillfället kommer för dig att lägga av din medicin. Men glöm inte att välkomna den Helige Ande i en helandeprocess, om det är så att du behöver helande på insidan, från tex förkastelse, fruktan och andra bojor och band. Jag är så tacksam till Gud över att ord har betydelse och munnens bekännelse har kraft. Det du talar får du. Börja proklamera ut helande och befrielse över ditt liv och du kommer att få det. Tala ut nederlag och negativa bekännelser och det kommer att forma ditt liv. Helande är på riktigt. Jesus vill verkligen upprätta oss, så Käre Gud, kom med uppenbarelse till de kristna som inte har fått ljus över helande och över bibelordet, ge dom hopp och framtidstro och låt dom inse sanningen:Att tjuven bara kommer för att stjäla, slakta och förgöra, medan du har kommit för att dom ska ha liv och liv i överflöd. Tack Jesus att du helar och upprättar, ge oss som förstått det och dem som inte förstått det, mer ljus och insikt. Öppna ordet för oss och kom med din Helige Andes verk i oss. Tack Jesus för att du älskar oss och för att Ordet är sant och lyser i mörkret. Amen

Helande på insidan. Helande för ande kropp och själ. Helande av psyket. Det är någonting jag önskar av hela mitt hjärta, men ibland är det inte så lätt att ta till sig Guds enkla, rena sanningar och man bombarderas av andra budskap som slår mot sinnet, ofta lögntankar som fienden sår in med sin ondska och list. För att stjäla, slakta och förgöra. Om vi kunde ta till oss hur älskade vi är av Gud, skulle fruktan och rädslor krympa ihop och försvinna och bli till intet. Om vi kunde smälta och anamma att vi kan känna oss trygga och inte behöver uppleva fördömelse, skulle människofruktan kastas in i väggen och fienden fly på sju vägar. Och ibland är det så. Kristna lever i seger och det syns i deras ansikten där dom går fram i livet. Men för andra, som mig själv, är varje dag en liten kamp i tankelivet och det påverkar känslorna. Nu ska inte detta inlägg vara en klagovisa, där jag beklagar mig över nederlag och tungsinne. Nej, i Jesu namn, nej. Men jag tror att man måste våga erkänna brister, tvivel och svagheter och inte bara skriva om stunderna av frihet och seger. Det står i Bibeln att människofruktan är en snara och ja, vi begränsas och förminskas och förpassas till räddhågans dike av detta gissel. Jag tror att om vi verkligen insåg vidden av Guds kärlek och nåd, skulle vi mer än bara gråta en liten tår i ögonvrån. Vi behöver förstå att vi är Guds barn och ett barn tar frimodigt sin förälder i handen och leds tryggt över den trafikerade vägen. Så Käre Jesus Ta mig hårt i handen och led mig över trafikerade gator där trafiken är som värst. Låt mig få känna din hand i min och att du omsluter mig på alla sidor, så att attacker inte ens kan komma inom räckhåll för mig. Tack att jag ska få vara en välsignelse och väldoft in i andras liv, men att andra också ska synliggöra din kärlek in i mitt liv. Ge mig de verktyg jag behöver för att samarbeta med dig till fullkomlig seger. Tänd ljuskällor i mitt inre så att det som ligger i mörker kommer fram i ljuset. Led mig på rätta vägar för ditt namns skull och låt alltid min blick vila på en framtid och ett hopp. Välsigna mina släktingar och min familj och låt dom få uppleva frälsningens under och bli dina barn. Tack för min faster som är min syster i tron. Jesus, bli mer verklig för mig när jag blir ansatt av tvivel på mitt eget och andras helande och låt mig förstå att bara goda gåvor kommer ifrån dig. Jag ber för den som ska bli min livskamrat, låt honom bäras och näras av dig och välsigna honom med feta rätter i fiendens åsyn. Tack Jesus för mitt skrivande, en källa till styrka och kraft från dig. Tack också för all annan kreativitet du lagt ner i mig och mina vänner. Ge mig tro som ett senapskorn på helande för själen, för tankar, minnen, känslor, vilja och samvete. Tack för vad församlingen Arken har fått betyda in i mitt liv och att du nu ska leda mig vidare in i framtiden i Halmstad. Ge mig nya rena, vita vingar som du fyller med bärkraft Herre. Låt mig inte bli svedd av solen när jag lyfter, utan komma närmare dig Jesus. Tack för att jag som var ett trasigt och brustet kärl, nu har blivit ett ihoplappat kärl, om än med vissa sprickor. Men dessa sprickor kan du fylla igen med din kärlek Jesus, så att jag blir totalt hel i mitt inre. Tack för ett nytt sinnelag, fyllt med din frid, inte den frid som världen ger utan den frid som bara du kan ge. Tack för att mina hårstrån är räknade, liksom alla människors hårstrån är det. Du har sådan fullkomlig omsorg och koll på läget, att du till och med vet hur många hårstrån vi har. Låt mig få vara som en fågelunge i dina kupade händer, led mina steg där jag går bedjande fram. Jesus, ge mig en tro på att du ska läka mitt psyke och jag ska få se andra sjuka bli friska. Tack Herre, jag är din för alltid.

Tjuven kommer endast för att stjäla, slakta och förgöra, men jag har kommit för att dom ska ha liv och liv i överflöd, säger Jesus i Johannes:10:10. Ibland vet man inte om det som kommer i ens väg, kommer från Gud eller från djävulen. Men man kan se på frukten och ana sig till vad som är rätt. En före detta pojkvän har dykt upp i mitt liv. En gång i tiden var han ren och drogfri och brukade motionera i skogen. Men det var länge sedan nu, senare började han jobba i restaurangbranschen och droger och sprit florerade omkring honom och i drogernas värld blev han fast. Nu är han drogfri men alkoholist, och alkohol är också en drog. Vi har umgåtts i helgen och man kan väl säga att jag festade till det, liksom han. Jag bjöd på rödvin och själv drack jag så att jag blev så där lagom, roligt berusad. När Roger (som jag kallar honom här) druckit så blev han lite smått otrevlig mot mig och kommenterade mitt skrivande på facebook. Han sa att jag inte borde öppna mig så mycket, "det är ju ändå ingen som läser det, kanske en person" Jag kände direkt att orden var från djävulen, som är en tjuv. Det är klart att den onde inte gillar att jag skriver om Gud och om Jesus på facebook! Men jag kommer att fortsätta att skriva och låter mig inte nedslås av vad Roger säger. När han är nykter så är han fin och trevlig, men jag kommer inte att bli förälskad i honom och jag tillhör inte den kategori kvinnor som tror att deras kärlek ska förändra mannen och få honom att sluta missbruka. Nej, bara Gud kan förändra honom och jag kan inte göra någonting annat än att vittna om Jesus och inge hopp. Man måste vara försiktig med vem man släpper in i sitt liv och vad man lyssnar på. Vad säger personen? Kommer det inte från Gud utan river ner och sargar? Då ska man ta vara på sig själv och inte öppna upp för mörkret. Jag är känslig och behöver den styrka jag har själv. Jag kan inte bära Roger, det måste Gud göra. Men då måste Roger låta Gud göra det. Många många kvinnor har hamnat i förhållanden och äktenskap med missbrukande och kriminella män. Jag kommer aldrig bli en av dem. Är för rädd om min egen bräckliga insida för det. Men be kan jag, att Roger ska bli fri och få möta Jesus stora kärlek. Vägen till nykterhet blandar jag mig inte i, men jag önskar att Roger ska få landa i Jesu famn och få fast mark under fötterna. Jag ber dig Jesus, att min tro och mitt liv ska få inspirera Roger och vara en ljuskälla för honom som visar på dig som vägen sanningen och livet. Jag ber dig Jesus, att han ska vilja landa i tillvaron och vilja bli ren, fri på insidan från droger och alkohol. Jag ber Jesus att Roger inte ska ha en större plats i mitt liv, än vad du Jesus, vill ge honom. Tack herre för att du älskar Roger och vill förlänga och inte förkorta hans liv. I Jesu namn, amen